Persbrandts arvtagare på Dramaten
Ännu en morgon väckt av min grinande solstråle. Förstår inte varför han inte kan vakna och vara glad. Sitta och sjunga eller skratta. Man blir tokig av att vakna varje morgon av en grinande skrikig unge. Idag stod han och ropade på mig att han ville ha plåster. Att han blödde om fingret.
Inge blod - inge ont - Bara en unge som har dille på plåster! Grrr..
Jag tog upp Oliver och gav honom ett plåster. - Självklart älskling, har du ont? Ska mamma blåsa? Varför spelar man med? Hur dum får man vara? Man står där och blåser på ett finger som man vet att det inte gör ont i. Oliver spelar så bra och det är nästan så det kommer tårar. Riktiga skådespelartalanger. En blivande arvtagare till Persbrandt på Dramaten?
