FREDRICA

Att jag inte gillar tandläkaren visste väl alla men att jag skulle vara så här rädd det visste inte ens jag. Jag övertalade Victor att följa med mig. Han satt dock kvar i väntrummet när jag klev in till doktorn.

En annan patient som satt i väntrummet skrattade åt mig första gången jag hörde steg närma sig. När sköterskan ropade upp en annan patient så pustade jag ut. Du klarade dig den här gången svarade han. JO - sa jag och väntade på helspänn igen.

Väl inne hos tandläkaren var jag skakig. Du behöver inte vara rädd sa de. Vi vill dig inget illa. Det förstod väl jag också men fan - jag var rädd som bara den.

Jag fick en beövning med en spruta som var STOR och gjorde ONT. Alla hade sagt att nu förtiden anväder man en bedövningspistol istället som bara sätts lätt i tandköttet och inte gör ont. Jag fick panik när han var klar med sprutandet och tårarna kom. Jag kunde inte hjälpa det. Pinsamt som fan. Nu blir det bra sa de och väntade ett tag.

Borrandet gick bra till en början men sen började det att ila. Till slut sa tandläkare att jag skulle få ett annat bedövningsmedel och då skulle jag omöjligt kunna känna något. De påstod också att jag skulle slappna av för bedövningen tog inte om man var spänd. Kan det vara sant?

Efter bedövning nr två gick det rätt bra men jag låg på helspänn hela tiden ifall det skulle ila till. Sen började de att bygga upp en tand. Hela munnen var full med tamponger, bomullsrondeller, sug och den stora metallgrejen och så börjar sköterskan att prata om vädret. Hmmmmmmmmm svarade jag då och då. Hon var tydligen expert på detta språk och förstod hela tiden vad jag sa.

När allt var klart var jag alldeles yr i huvudet och lycklig. Tanden blev jättefin och jag fick min första vita lagning. Tandläkaren tyckte det var lite roligt att jag inte hade någon innan. Du kan inte ha lagat något hål de senaste tjugo åren sa han och det stämde ju bra. Han fick mig även att boka in en undersökning eftersom jag inte gjort någon på fem år. Lika bra att köra tänkte jag så jag fick en tid i december.

Mardrömstimmen idag gick på 1715:- Efter alla samtal med vänner om kommande stifttänder, uttdragningar, mardrömsräkningar på 10 000 mm kändes det helt ok med denna summa. Nu är jag i alla fall inte tandlös längre.