Bröstcancer



En av hemligheterna jag skrev om igår kan jag avslöja idag - den tråkiga. Eftersom min vän har varit väldigt öppen med sin bröstcancer så känns det inte som något dumt att skriva om den. Det känns snarare bättre att kunna berätta om det och att tjejer i min ålder faktiskt också kan få detta hemska.

Min vän fick sin cancer för två år sedan precis innan hon skulle fylla fyrtio. Hon gick på strålning och operarade bort en bit av sitt bröst. Jag var med när hon klippte sitt långa hår kort för att slippa stå där en morgon med kudden full av hår. När hon började tappa håret var hon modig och rakade bort allt. Jag tyckte hon var tuff - jag hade nog kämpat om varje litet hårstrå. Hon fick en peruk men det var inte något för henne. Den satt väl på tio minuter innan den åkte av och gömdes någonstans.

Håret kom tillbaka och naturligtvis glädjen över att ha besegrat sin cancer även om det tar fem år innan man räknas som frisk.

Nu i julas när hon kände igenom sina bröst kände hon plötsligt nya knölar. En stor hård knöl. Panik - ångest - tårar! Hon ringde doktor och fick tid för mammografi.

Det var där vi var idag. När hon gjorde sin röntgen satt jag i väntrummet. Sen kom hon ut och vi väntade på resultatet. Då kom en sköterska ut och sa att det skulle göras ultraljud också. Jag kände paniken - shit det här klarar inte jag. Jag försökte tänka mig in hur min vän kände det.

Vi gick in och min vän fick lägga sig på sängen. Jag sa åt henne att försöka slappna av men det kunde hon naturligtvis inte. Sköterskan som hörde oss sa:

- Du kan slappna av, vi såg ingenting!

Då kom tårarna. Min väns lättnad - shit!

När doktorn kom in förklarade sköterskan för doktorn varför hon grät. Sen kollade doktorn noga, noga med ultraljud. Det syntes ingenting.

Det var med lätta steg som vi lämnade sjukhuset.

Sköterskan poängterade att hon skulle fortsätta och kolla sina bröst men bara en gång i månaden. Varje löning, efter mensen, första måndagen i månaden - någon dag som man själv tyckte var lätt att komma ihåg. Detta är något som alla kvinnor borde göra. Jag har inte gjort det förut men kommer börja med det nu. Gör det du också! 










Skrivet av: Veronica

Åh, vad glad jag är för din väns skull. Jag sitter här med tårar i ögonen. Jag ska absolut börja känna efter regelbundet!!

2011-01-14 @ 19:34:17
Skrivet av: Maria

Åh fy fan va hemskt. Jag sitter oxå här med tårar i ögonen och blev så glad när jag läste att det inte va nånting. Vilken kämpe!!

Ska verkligen börja kolla 1 gång i månaden nu..!!

2011-01-15 @ 10:19:10
URL: http://marythebean.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Jag som skriver heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0