Det är vår tur nu!

Ja, jösses, den här dagen är en sådan dag som jag aldrig kommer glömma. Shit happens på gott och ont.

Började dagen med att rycka upp alla älsklingar tidigt för att ta bilen till besiktningen. Fem över halv åtta satt vi i bilen för att åka iväg och då - öhöhöhö... bilen startade inte - PANIK!!!

BÅDE jag och Danny hade glömt mobilerna hemma så det blev att springa upp till lägenheten och ringa pappa. Han kom, vi startade bilen och han och Danny drog till besiktningen. Jag tog ungarna och drog till skola/dagis.

De kom tyvärr tio minuter försent och fick inte komma in. Hade dock turen att få komma igen klockan tolv.



Halv tolv var pappa och jag där igen. Han tyckte att jag skulle åka in själv med bilen och dra en snyftare om min missade tid i morse för att slippa betala ytterligare 300:-

Jag lade på charmen och snackade med killen som besiktade hela tiden. Påpekade fel jag visste om, skämtade och log. När han frågade om jag skulle åka med på en åktur runt besiktningen hängde jag på. När jag gick in igen med honom och fick pappret där det stod att bilen gått igenom med bara en liten sketen anmärkning och utan ombesiktning gav jag honom ett leende och önskade en trevlig fortsatt dag. Shit - jag var så glad så jag fick hålla mig för att inte börja garva. När jag kom ut till pappa och gjorde tummen upp och sa att den gått igenom trodde han inte på mig. Jag fick visa honom pappret. De 300:- var det aldrig något tal om.

Gissa om en tung sten lättade från mitt hjärta?!



När jag kom hem låg deklarationen på golvet i hallen. Jag visste att jag skulle få betala eftersom jag har skjutit upp skatten på lägenhetsvinsten. Förra året var det 2 500 så när det nu "bara" var 1 100 kändes det som en vinst det med. Att Danny också fick tillbaka några hundra istället för att betala gjorde mitt leende ännu större.



Ett annat glädjeämne var att vi fick hämta hem Victors nya cykel. Efter en lång väntan då den blev snodd i september var den äntligen i butik. En himla bra försäkring måste jag säga när man får hämta ut en cykel för 7 000 som man betalade 5 000 för och då två år tidigare. Tyvärr så har ungen växt ganska mycket så även fast det är den största så var den kanske lite liten. Får se om han behåller den eller om vi säljer den.



Nu kom Danny hem från jobbet också med ett leende på läpparna. Första dagen på nya jobbet och han tyckte att det var jätteroligt.

Det känns som det är vår tur nu att känna lycka och medgång - ÄNTLIGEN!!!

Skrivet av: Ewa

Blir så glad att läsa ovanstående. Ni är värda det allihopa!

Kanske ni skulle köpa en Trisslott?

Kram

2011-04-01 @ 06:22:46

Kommentera inlägget här:

Jag som skriver heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0