Kanyl

Nu är jag äntligen hemma igen, svullen som fan men det kliar inte. Vilka knölar det blev. En del var stora som plommon. Men nu har jag fått hjälp så jag hoppas att de ska försvinna tills imorgon.

Doktorn ville först bara ge mig Betapred men jag sa att jag redan tagit det. Då fick jag Prevagyl (?) och fick sitta och vänta i säkert trettio minuter. Inget hände förutom att klådan bestod och nya knölar dök upp. Till slut beslutade han sig för att ge mig en kortisonspruta. (Kunde jag inte ha fått det på en gång?)

Jag som hatar det här med sprutor lade mig ner på britsen med andan i halsen. Kände hur hjärtat började dunka. Sköterskan ströp blodflödet med blodtryckspumpen. Sen tar hon fram en KANYL!!! Vi ska in i blodet så då måste man göra så sa hon. Jag tittade bort och försökte tänka på något annat. Det stack till och sen började hon. Vi tar lite saltlösning först... DU BEHÖVER INTE TALA OM VAD DU GÖR!!! Sen själva botemedlet och sen salt igen.

Jag fick påminna henne om att lätta på blodtryckspumpen när jag kände att det stack så mycket i armen att det gjorde ont. När hon tog ur kanylen kom det massor med blod. T.o.m doktorn sa att du måste nog lägga om det där för det blöder mycket. Mig gjorde det inte så mycket att det blödde för när sprutor och kanyler inte sitter i armen är det skitsamma.

Sen fick jag sitta ett tag igen i väntrummet och invänta resultat. Klådan försvann men svullnader och knölar är kvar. Hoppas som sagt att de är borta tills imorgon.

TACK SNÄLLA PAPPA FÖR ATT DU FÖLJDE MED!



Kommentera inlägget här:

Jag som skriver heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0