Tonåringar i allmänhet

Läste följande på Facebook idag och jag kan säga att jag satt och smålog hela tiden. Kan inte bli bättre beskrivet än så här:
 
Att analysera tonåringarna är ett heltidsjobb….här kommer lite detaljer.

Tonårsdygnet:
06-12 Natt
12-18 tidig morgon
18-24 dag
... 24-06 eftermiddag.

För att spara energi använd endast fåstaviga ord när du pratar.
Typ….
kbry, wtf, lol, ba, a, ä, å

Låt alltid allt du har på dig ramla av i en hög där du står.
Har du redan placerat tallrikar, glas, rester, sopor där så betyder det att du är strukturerad.
Det är även lättare för den föräldern som jobbar i hemmet att plocka upp efter dig när allt ligger på samma plats.

Om toarullen tar slut så släng den på golvet och sätt inte dit någon ny.
Det är roligt att veta att nästa person måste förflytta sig 2 meter i prekär ställning.

Ha alltid din Iphone/smartphone på ljudlöst.
Det finns tydligen folk som tror att man ska prata i dom och försöker nå en i dom hmmmm.

All kommunikation sker via skype/facebook/instagram.

Hygien:
Antingen duschar man 20 sekunder i veckan eller 20 minuter i timmen.
Vid alternativ 1 använd ½ flaska parfym dagligen.

Alla måltider intas mellan 18-03….gärna en gång i timmen.

Använd aldrig samma glas!

När du ska torka upp efter dig med trasa se till att den är rejält blöt innan….bry dig inte att torka efter….lite vatten har ingen dött av.

Ät endast saker med mycket socker i.

Dina småsyskon lyssnar mycket bättre på dig om du slår dom samtidigt som du förmedlar ditt budskap.

Slå aldrig av TVn när du lämnar rummet så slipper du det jobbiga jobbet att slå på den igen när du kommer in igen 3 timmar senare.

Det är alltid din förälders fel att du har tråkigt.

 
 
Tonåringar gillar inte heller att vara på landet - för att uthärda gäller det att vara välutrustad så man kan sitta i bilen och spela tills föräldrarna väljer att åka hem igen...
 

Victor ♥


Vin i öronen

 
Som vanligt ställde jag alarmet på två timmar innan jag gick till sängs. Ett ont måste för att hålla koll på tonåringen när man själv är så trött att man inte orkar hålla sig vaken.
 
02:15 väcks jag och ringer min son:
 
- (jag hör på ljudet att han är inne och hemma hos någon) Tjena, vad gör ni?
- Mamma, jag är hemma... (suck)
- Ja, haaaa - sen när då???
- EN timme sen!!!
- Ok... då vet jag. Puss puss.
 
Sen var jag tvungen att gå upp o kolla om han var på rummet eller inte och där satt han med hörlurar och spelade på datorn.
 
Blev tydligen döv av vinet...
 
 
 

Denna ständiga oro

Sen fredagnatt - tidig lördagmorgon - klockan är 02:00.
 
Ringde precis till Victor, som är med några kompisar i en kompis systers lägenhet. De tyckte att det var så skönt att få vara inne i värmen ostörda och bara ha det bra och titta på film. Jag själv såg något annat framför mig än en "tyst och stilla myskväll med chips och cocacola" när jag körde dit honom tidigare ikväll.
 
Men läget var lugnt och han skulle stanna kvar. (om inte musik skruvades ner och rösten skärptes till när han svarade...)
 
Så nu när jag inte ska hämta hem honom tänker jag gå och lägga mig och vara en stolt glad mor som har en sådan ordentlig pojke. Alla mina farhågor kastar jag iväg för några timmar och unnar mig lite underbar sömn. Genom sig själv känner man andra - jo,jo - jag visste väl att jag skulle få lida för mina ungdomssynder någon gång i livet...
 
 
 
 

Gaaaaaaaaah!!!

 
Tittade in i min sons epa och fick se denna syn - What the fuck!!!
 
Och som den snälla godtrogna mor jag är så gick jag på alla historier om att de inte är hans...

Blivit av med bogsermödan

Då har man en en gång fått göra något som mammor till flickor slipper...
 
Mitt i mörkaste skogarna norr om Bälinge var vi ut och hämtade Victors halvfärdiga epa. Sen fick jag köra (styra) King Cabben hem till Uppsala dragen av Robert. Jag hade aldrig någonsin blivit bogserad och nu för första gången i denna stora bil utan lampor (för att spara batteri) och med en broms som man fick stå på för att få stopp på bilen. Kan säga att jag var sjukt nervös.
 
När vi var uppe i 70 på kolsvarta landsvägen fick jag säga åt Victor att ringa Robban för att sakta ner. (jag vet inte om det gick så fort men det kändes så) Fick svaret att vi aldrig skulle komma hem om han körde för sakta. Kallt var det också för vi var tvungna att ha rutorna nere för att det inte skulle bli imma på rutorna.
 
Men jag var riktigt duktig och vi kom hem tryggt. Kommer nog ha träningsvärk i högerben efter allt tryckande på den stenhårda bromsen samt värk i ryggen efter att ha suttit som en potatissäck och glott ut med ansiktet nästan tryckt mot fönsterrutan.
 
Men nu är epan i alla fall hemma!
 
 
 
 

Utvilad - imorgon!

Trött som fan och tänker strax hoppa i säng. Rena lyxen inatt att få sova utan att behöva oroa mig för vad min kära tonåring håller på med och när han kan tänkas komma hem.
 
Så inget häng för mig framför datorn till långt in på småtimmarna i natt. Lovely ♥
 

Ingen som ringt...

Ingen pojke har ringt o talat om för lilla mor att han har landat men det var heller inte väntat. Tur att man har facebook där man kan ventilera diverse frågor. Rugbyklubben har en egen sida och när jag skrev där som status o frågade om någon hört något var det nada från alla. Inte en enda kille hade varit in o kikat. Fyra timmar efter landning hade i alla fall en pappa pratat med sin son. Jag skrev då om ett dröm samtal där min son skulle ringa hem och tala om att allt gått bra och att de var framme men att det aldrig skulle ske. Många mammor gillade o kände igen sig. Så är det väl kanske när ungarna börjar pröva sina vingar...
 
Så nu är man endast småbarnsförälder tills på måndag. Danny kommer jobba kväll o sen helg så det blir bara vi hemma. Vi ska fixa till i Victors rum o måla/tapetsera vilket han inte vet om...  På lördag är vi bjudna på Halloweenfest och söndagen är ägnad till två träningar. Emellan detta ska vi bara ta det lugnt och jag skulle tippa på att det blir några middagar o powernaps på mammas soffa - om det behövs nu när jag kommer få sova lugnt på nätterna.ton
 
Godnatt!

Thuns

För första gången ever fick jag frågan av min stora son om vi inte kunde åka till Thuns idag?  Så efter jobbet drog jag, mamma, Victor och en kompis till Victor iväg, tre mil i kolsvarta mörkret ut till Faringe.
 
Snacka om att ha lätt o köpa byxor. Plockade med sig sex par in i provhytten och alla satt bra! Vi sållade och till slut blev det ett par Jack & Jones och ett par G star. Kanonsnygga! Lyckades även övertala honom om att köpa en ny hoodie. Det var inte det lättaste då han älskar sin svarta DC och har två stycken lika dana. Jag har sagt länge att han måste köpa något annat så att folk ser att han byter kläder. Så nu kommer han i alla fall att byta bokstäver från DC till WESC.....
 
Himla mysigt var det att umgås med grabbarna. ♥
 

Tonårshumor ♥

 
Hahahhaha - hittade denna teckning på en facebook sida tillhörandes en av min sons kompisar. Antagligen ritad under en tråkig lektion... Jag måste säga att jag gillar rumporna!
 
 
 

Fatta den va!

Jag har en son som går ut nian idag. Jag som själv gick ut gymnasiet för bara några år sedan...


Bal på slottet



... eller i skolan i alla fall.

Så fina pojkar!

Fillingbikers

Utan att nämna några namn. En femtonåring lånar ut sin moppe och en annan kör på skolgården iförd endast kalsonger.

Ja, jösses...

Sen får en mamma åka till skolan, möta rektorn och hämta ut den beslagtagna moppen.

Ska man skratta eller gråta???


Våndas

Den 15:e är det absolut sista dagen att söka till gymnasiet och min son har inte bestämmt sig ännu. Han har inte ens gjort något preliminärt val som man skulle göra i höstas då han tyckte det var onödigt. I stort sett alla han hänger med ska gå mekaniker på Boland men det vill inte han. Han har förövrigt inga större planer på vad han vill bli när han blir stor förutom att han vill tjäna pengar...

Och vem fan visste vad man ville bli när man var 15 och hur många jobbar med det som de är utbildade på genom gymnasiet?

Oh - jag blir så nervös. Det lutar nu mot ekonomisk inriktning frågan är bara vilken skola?

Vi får grubbla i några dagar till...

larma, sova, ringa...

Som ni vet så har min son fått lite senare vanor än han haft tidigare. Att komma hem före 02.00 är inte att tänka på. Som den trötta mor jag är har jag kommit på en ny taktik för att ha "koll". Jag ringer honom precis innan jag slocknar och sätter sedan alarmet på en timme framåt. Ringer, larmar, sover, ringer  - ja, ni förstår.

Igår pratade jag med honom klockan halv ett och satte sedan klockan på två. När klockan väckte mig ringde jag:

- Vad gör du?

- Jag sover...

- Var då någonstans? Jag vill att du kommer....

- I MIN SÄNG!!!

- ? Jaha..........

Jag tittade in i Victors rum och där låg han i sängen. Ooops... jag som brukar sova så lätt att jag hör en myra tassa förbi i trappen....

Zzzzchena!

Zzzzamma procedur som igår kväll. Trött mor sitter uppe till tonerna av tre sovande grabbar och väntar på tonåringen.

Ringde honom för en stund sedan o sa att han borde ta o palla sig hem så vi får väl se. Jag förstår att han har roligt ute med kompisarna så man vill inte neka det heller. Jag får väl igen för mina egna gamla synder...

Jag har precis tryckt i mig en baguette med choklad på med gott samvete baserat på mitt nygjorda ordspråk "det är ok att äta på nätterna när man måste hålla sig vaken tills tonåring kommer hem".

Gahhh!!!

Tonåring på vift igen. Har snackat med honom nyligen och jag vet vilka han är med och var.  Eller rättare sagt jag tror att jag vet vilka han är med och jag tror att jag vet vem de är hos. (Jag har också varit ung...)

Är så jävla trött men jag kan inte sova när han inte är hemma. Önskar att jag hade någon att dela min oro med. Eller i alla fall någon att prata med. Men här hemma sover killarna gott sen klockan elva.

Ringde precis till tonåringen och då satt de och tittade på tv. Hur fan vet man om man kan va lugn eller inte? Och om det nu är som han säger - va fan ska jag då behöva sitta o oroa mig för?

Shit, det här är jobbigt!



Under kontroll

Efter tre samtal under kvällens lopp med min son varav det senaste klockan ett går jag nu och lägger mig. Sherlock Holmes anser att läget är under kontroll och att det inte är någon större anledning att vara orolig. Tänker inte avslöja mina "tecken" men det känns bra.

♥ Är det månne Love in the air?


Jag drar nu...

Klockan nio drar Victor på sig jackan och säger att han ska dra ut.

Jag som inte är van vid att han är ute på kvällarna utbrister: - Ska du dra nu???

- Ja, och du behöver inte vara orolig och jag kanske sover borta.

VADÅ INTE VARA OROLIG?????? FAN!!!

Livet som tonårsmorsa är hemskt. Man kan juh inte låsa in sina barn och samtidigt vill man inte att de ska gå ut. Vi kom i alla fall överens om att ha telefonkontakt. Och jag hoppas på att han kommer hem igen snart och sitter vid sin underbara dator hela natten...

Jag som är så himla trött kommer inte sova en blund förräns han är hemma igen.

Att han skulle dricka alkohol är inget som skrämmer mig - det kommer han göra oavsett vad jag säger. (tro mig jag vet...) Däremot så vill jag att han kommer hem. Vill inte att han ska hamna dålig hemma hos någon annan. Jag har sagt att han alltid kan ringa om det är något och att han absolut inte får köra moppe om han har druckit. Han själv skakar bara på huvudet och säger att han inte dricker.

Jag själv kommer i alla fall aldrig någonsin dricka alkohol om någon av mina barn inte är hemma. Jag kommer alltid att hämta dem om de ringer mig.

Åhh - jag vill ha tillbaka min femåriga Victor!





Vilket nummer???

Igår:

Började ringa Victor redan vid tre men inget svar. Ringde vid fyra, fem, sex, halv sju, kvart i sju....

Signalerna gick fram men inget svar. Då jag vet att hans telefon ligger konstant i hans hand skrev jag sms i stället, ring hem!, hör av dig!, snälla ring nu!!!

Inget svar. Fortsatte att ringa o ringa. Halv tio gick jag ut i Årsta och kikade men hittade ingen kille. Klockan tio ringde jag till en kompis mamma och frågade efter nummer till killarna som han ev var med.

Skickade iväg ett sms till en av dem: Hej är Victor med dig eller vet du var han är - MVH Victors mamma.

Kom svar: Han är på väg hem...... PUST!!!

Klockan elva klev han in genom dörren:

- VARFÖR I HELVETE HAR DU INTE SVARAT I TELEFONEN??????????

- Den har låst sig och jag kan inte göra någonting...

- Men du kunde väl ha ringt från en kompis telefon och talat om var du var?!

- Jag kan inte numret hem...

Jag har alltså en snart sextonårig kille här hemma som inte kan sitt hemtelefon nummer? Sämsta jävla ursäkten ever.

Och sen blir man så glad att han är hemma oskadd o nykter så man glömmer all oro som varit under kvällen och bara pustar ut.

Tidigare inlägg
RSS 2.0