Vårt besök i Strängnäs

Hur många fartkameror finns det egentligen på sträckan Uppsala och Strängnäs? Stackars Victor kommer få ont i nacken i natt efter alla mina inbromsningar. Att köra en ny bil är inte som att köra en gammal. Man tror man kör 70 så ligger man i 120. Måste ha varit minst tio på vägen dit och lika många hem. Kommer räkningarna i samma kuvert eller....

Hade lånat pappas bil så att vi skulle kunna hälsa på Victors farmor. Fem år sen sist och det var en lite spänd Victor som klev in hos farmor. Han kände inte igen henne. Hon däremot höll sig för munnen och sa typ - Hjälp! - det är ju pappa upp i dagen! Du ser ut som G!!!

Jag ville inte spinna vidare på G utan koncentrera vårt besök på farmor. Visste ju inte hur Victor kände sig innerst inne men jag tror att han tyckte att det var roligt att vara där. Vi fikade lite och pratade. Oliver levde rullan som vanligt och jag föreslog att vi skulle gå ut istället. Vilket vi gjorde.

Naturligtvis började det dugga en kvart senare men vi höll ut. Jag kände att jag orkade inte gå in med Oliver. Efter två timmar tackade vi för oss och åkte hem.

Känns skönt att vi åkte och jag är glad för Victors skull. Nu har han i alla fall träffat henne i "vuxen" ålder och har en bild om hur hon är och hur hon ser ut. Får väl hoppas att hon tar sig tid att hälsa på honom också nästa gång hon är i Uppsala. 



Kommentera inlägget här:

Jag som skriver heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0