Det tog ett år...

... men idag kom jag iväg till Karin. Sist vi sågs var på hennes 40 års fest för ett år sen. Vi har försökt fått till det men sen har något kommit emellan. Men idag blev det äntligen av.

Jag tog med mig Oliver och åkte dit till sex. Tänkte cykla men tog bilen av rädsla att bli blöt. Dessutom brukar klockan ha en förmåga att dra iväg...

När jag klev in i Karins hall var det som om tiden stått stilla - det kändes precis som igår. Visst, ungarna hade vuxit men annars. Samma glada familj där man alltid känner sig välkommen. Lättsamma och fulla av energi!

Vi hann t.o.m med ett besök på bokbussen. Den har jag inte klivit på sen jag var sju år och var hos mormor på landet. Oliver tyckte att det var jättespännande.

När jag åkte hem så bestämde vi att det i alla fall inte skulle ta ett år till nästa gång vi sågs. För säkerhetsskull handlade jag en almancka av Frida från wwf för att vara säker på att ses innan jul.


Kommentera inlägget här:

Jag som skriver heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0